Ενθάδ' υποχθόνιος κεῖται Νέος, ὦ τόδε σᾶμα, Οὐκ ἐξ εὐγενέων μὲν ἔην, φίλος ἀλλ ̓ ὅγε Μώσαις, XXX. “In lapide incisum stat carmen, ‘nominis umbra,’ Quà trudit flores oxyacantha suos; Perlege quod scriptum est, accedens, advena! bustum, Perlege, nam nobis doctus es alta loqui.” Xxx. Ein Jüngling ruhet hier in unsrer Mutter Schooß', XXX. Giovane a fama ignoto et a fortuna Quì vien che in grembo de la terra dorma. Sofía non isdegnò sua bassa cuna, E tristezza il segnò de la sua forma. XXX. Sous ce froid monument sont les jeunes reliques Here rests his head upon the lap of Earth, A youth, to fortune and to fame unknown; Fair Science frown'd not on his humble birth, And Melancholy mark'd him for her own. Ηπιος ἦν, καὶ πολλ ̓ ἐχαρίσσατ ̓ ἐΰφρονι θυμῷ, Δάκρυα δυστήνοισι, τί γὰρ πλέον ἔσχεν; ἔδωκεν, XXXI. Hic caput adponit gremio telluris ephebus, XXXI. Voll Güte war sein Herz und der Verstellung feind; Er schenkte Leidenden sein ganz Vermögen - Zähren ; Gewährt ward ihm dafür sein ganzer Wunsch — ein Freund. XXXI. Sincero era il suo cuore, e di pietate (E dal ciel n'ebbe ampia mercede) ardea. Un sospir, quanto avea, diè a povertate, E un amico impetrò, quanto chiedea. XXXI. Les pauvres ont béni sa pieuse jeunesse |